Lust i livet

Jag har nu arbetat deltid, 7 timmar i fem dagar. Och nu låter detta kanske naivt men sägs ändå...jag märker skillnad. Jag är gladare, piggare och får mer gjort. Jag tror inte det är själva sparandet av arbete en timme utan mitt ständiga dåliga samvete för att dels minusflexar jag ibland, dels dåligt samvete för att sonen får vara själv, dels dåligt samvete för att jag inte får så mycket gjort efter eftermiddagsfikat. Så jag tror det mer är en mental deltid jag fått och det passar mig utmärkt. På väg hem från jobbet idag slog det mig att jag inte har dåligt samvete för någonting just nu. Har alltid haft det innan, för barnen, för min mamma som jag inte hunnit besöka, eller för mitt ex( av någon anledning, barnens pappaalltså) eller för mitt senaste ex eller för mitt arbete. Jag har en förmåga att belasta mig själv med det men idag kände jag att det fanns inget sånt där när jag kände efter och det var en befriande känsla. Jag har inte dåligt samvete för städningen, hann med det i helgen, inte för ekonomin-den flyter, inte för min kropp och hälsa-har ätit nyttigt och motionerat länge nu...Ja det känns bra. Helheten känns bra nu och ger mig lusten att leva och att möta framtiden.