Ledighet=njutning

Ledighet gör underverk för den uttröttade. Slutade tidigare på skärtorsdagen och bilen var klar på verkstaden så jag hämtade den, 3000 kronor i självrisk. Det finns väl inga tråkigare pengar att lägga ut än de på bilen? Enda roliga i kråksången är att försäkringsbolaget reducerar självrisken med 100 kronor per dag som bilen är inlämnad och man inte tar ut en hyrbil. Det har jag inte gjort och bilen var inne 8 dagar så jag räknar med 800 kronor i reducering, alltid något. Jag sparade bensin oxå förstås. Jag sov en stund på eftermiddagen, något jag aldrig gör längre sen jag började jobba, men när jag pluggade och var arbetslös gjorde jag det varje dag.

Igår hade vi sambons släkt på middag på kvällen, vi var 13 personer sammanlagt. Jag gjorde Libbydibbi och det var uppskattat, även om åldern på gästerna varierade mellan 10 och 83 år. Det var en trevlig kväll, vi tittade på Lets Dance för att se att det blir en, i mitt tycke rättvis final nästa vecka mellan Tina och Tony. Även att vi bor trångt så fick alla plats. Kostnaden blev cirka 230 kronor för mat och cocosbollar( orkadeoch hann inte baka) och vin, öl och läsk ca 150 kronor, 380 kronor. Det är mycket pengar men det var trevligt och vi blir ju bortbjudna ibland också, idag är vi bjudna på påskmiddag allihop så då sparar vi in lite där.
Det är inte så ofta som vi har folk på middag, inte så ofta som jag skulle vilja men det beror på att vi själva är så många och ofta är det någon kompis till nån av barnen som äter på helgerna. Så det är fullt upp ändå.
Idag är det påskafton och lillkillen sprang upp fylld av förväntan. Min omtänksamma sambo hade gått upp tidigt och gjort en karta till påskägget, det tyckte han var roligt. Han letade ivrigt för att till slut finna ett ägg sprängfyllt med godis. Vi åt alla långfrukost , med stekta äggmackor och det slog mig vad härligt det är när man hinner stanna upp lite, njuta och umgås med familjen, känns som om alla i allmänhet och jag själv i synnerhet alltid är på väg någonstans.
Glad i hågen gick jag ut i stallet för att släppa ut hästarna i solskenet, snön gnistrade och det var en ljuvlig morgon. Jag tar alltid en häst i taget och de båda kivas om att få komma ut först. Men så idag stod den ena, vårt bestämda sto, som vi haft en del problem med, hon stod så lugnt och fint. Jag tänkte först att hon var sjuk. Så då bestämde jag mig för att ta henne först. Lugnt gick vi ut i hagen, där jag innan ställt ut hö i 2 stora plastbackar, jag fick se att de stod så nära varandra och kom ihåg att häst nummer 2, valacken, varit ganska elak mot stoet igår, bitit efter henne och så, så jag tänkte att jag ställer lådorna längre ifrån så hon får äta ifred.
In i hagen med henne, men stängde inte, jag tänkte att hon är så lugn och fin och dessutom hungrig på hö, så hon gör ju inget. Jag kan lugnt släppa henne och stänga sedan. Det var mycket dumt tänkt. Jag kopplade bort haken i grimskaftet(bandet jag höll henne i), klappade henne lite på halsen, varav hon vänder på en femöring och glatt galopperar ut från hagen ut på vägen och tillbaka in i stallet....
En hurtig morgon motionär med gångstavar slängde sig förskräckt åt sidan....
Upprörd kom hon fram " Slet den sig???" - Ja , jo hon gjorde visst det, jag höll på att skämmas ihjäl, hon sätter mig i sådana pikära situationer den här hästen.
Så jag blev förbannad, vill hon in i stallet så ska hon in i stallet, jag stängde om henne, hon hade sprungit in i sin box och stod där så glad när jag kom, och så släppte jag ut den andra i vårsolen och den gnistrande snön ensam med allt hö.
Hon stod där och gnäggade efter oss...
Sen kom vi på iden att åka ut en sväng på vår fyrhjuling, vi byltade på oss kläder, sambo, jag och sonen. Han fick sitta på en snowracer och vi på furhjulingen sen åkte vi ut i skogen, det var mycket snö och solen sken.
Njutning.... en rejäl insättning på "må bra kontot" , helt underbart, sonens ansikte sken som solen i Karlstad. Det var värt mycket att se det. Ibland ramlade han av snowracern, men snabbt var han uppe igen och borstade av snön. Kinderna knallröda. När vi for där genom snön så tänkte jag att det är de här stunderna i livet som får en att orka med allt jobbigt i vardagslivet, de här stunderna när man njuter själv och de omkring en mår bra. De är guld värda och man måste själv se till att de blir av med jämna mellanrum. Inte bara rusa på i livet med alla måsten.
Tänk att susa genom snön och bara koppla av, inte bry sig om börskurser, börsen är ändå stängd, inte något som stör och helt gratis, bortsett från bensin. Tänk att få ha snö och sol samtidigt. Imorgon ska vi göra om turen men då ta med ved och grilla korv och dricka varm choklad, mm mysigt.
Väl hemma igen så släppte jag ut den besvärliga madamen till sin kompis och alla var glada och nöjda igen. Ett par timmars slapp med bloggande och telefonsamtal sen ska vi på middag, tänk att få sätta sig vid dukat påskbord och bara njuta....