Återbetalning till Försäkringskassan

Idag är första vardagen efter julhelgen. Den försvann alldeles för fort. Som sagt vardagen tränger sig på vare sig vi vill eller inte. Och i mitt fall är den värsta vardagspåträngningen ett återbetalningskrav från Försäkringskassan. Och det gäller utbetalt bostadsbidrag under 2005 och 2006. Det är länge sedan det var 2005..... Så mycket har hänt.
Under dessa år var jag ensamstående och arbetslös och hade en hög boende kostnad. För att få bostadsbidrag ska man uppge en massa saker. Bostadsyta, hemmavarande barn, inkomst med mera. Det är så mycket saker som ska vara med på ansökan så att de som jobbar på kundtjänst på F-kassan ibland inte själva kan hålla ordning. Jag fick gå fram och till baka dit 3 ggr innan allt var med och på plats. Hursom helst så ska man uppge inkomst. Detta är en viktig del. Idag, OM jag hade varit berättigad till BB så skulle det inte vara något problem. Jag har en månadslön. Punkt. Varken mer eller mindre. Men under denna tiden hade jag A-kassa och extrajobb. De ringde in mig. Det kunde bli 80 timmar en månad och 0 den andra. Det visste man liksom inte. Jag vet att jag vaktade telefonen och tog varje ledig timma. Det var dessa timmar som fick mig att gå runt. Osäkerheten om inkomsten talade jag om för F-kassan, de var inte intresserade. Sa att jag fick göra ett överslag. Jag gjorde det. Men det bästa hade ju varit om jag räknat för högt för då hade justeringen skett uppåt. Två år efter då de gör avstämningen. Men i mitt läge var två år fram väldigt långt fram. Jag levde för att klara månaden. Tänkte inte längre. Det är svårt att göra det när man är arbetslös. Och självklart behövde jag varje krona. Bad då myndigheten att få ha en varannan månad avstämning. Där vi gjorde upp om vad jag tjänat och hur mycket bb jag kunde få. Detta fick jag inte. Någon anledning till detta presenterades inte. Så kontentan var att jag fick 7000 kr för mycket under 2005. Det är 583 kr för mycket per månad. Och 8000 kr för mycket under 2006. Jag har överklagat till alla instanser men förlorat. I augisti 2006 fick jag så jobb och en månadslön och lämnade alla uppgifter om intjänade pengar och förväntad fortsatt inkomst 2006. Detta kunde jag nu säga på pricken. De hjälpte mig att räkna ut. Och ändå fick jag en skuld..... De har noterat samtalet i sina journaler. Men felet är ändå mitt. Om jag hade haft en ekonomisk misär med betalningsanmärkningar, höga skulder, ingen familj och arbetslöshet. Då hade jag gladeligen skitit i att betala tillbaka till myndigheten. Strntat i det.
Men nu har jag en ordnad ekonomi, familjeansvar, jobb och ett ansvar för mig själv så jag betalar naturligtvis. Men det känns inte rätt. Att jag ska ta hela ansvaret för att det i min situation var krångligt att sätta en inkomst. Och att de inte var benägna till flexibilitet. Jag var pga av detta inte mindre benägen och i behov av bostadsbidrag. Nu är jag inte det längre och det är skönt. Jag anser fortfarande dock att så länge bidrag finns så ska de användas till de som behöver. Ingen ska skämmas över att ta emot bidrag så länge man är inom normen av behov. Denna norm är så tight ändå. Och de alla betalar skatt på ett eller annat sätt. Att bostadskostnaderna är höga kan inte hyresgästerna hjälpa.
Ja som sagt vardagen tränger sig på och jag ska betala. Skit också.......