fredag 30 maj 2008

Eurovision

Har funderat under veckan som gått på Eurovision... Det är väl många som tycker att det inte är vad det har varit och måste det isf vara det?
Nej det måste det självklart inte, förändringar är bra, men samtidigt måste det ju då förändras till det bättre och det kan jag inte tycka att det har gjort.
Tidigare var det en melodifestival i Sverige, 10 bidrag, en kväll och sen var det klart.
Bidraget som vann gick vidare till Eurovision, en kväll, färre deltagare, vi hade chans på vinst vilket innebar att de länder som deltog i stort hade hyfsat lika smak.
Det var roligt att delta som tittare och lyssnare.
Men jag tycker inte att det är det längre.
Redan det här med 4 delfinaler i den svenska finalen är way to much. Det blir tjatigt.
MEN det är en stor fördel med detta och det är att 32 bidrag visas och 32 artister/grupper får möjlighet att komma fram och presentera sig själva, och detta är väldigt bra. Det ökar musikaliteten och det fördelar inkomsterna vilket är jättebra. Nästan alla svenska bidrag spelas frekvent i radion vilket ger de artisterna en inkomst i form av Stim pengar. Just detta att de spelas i radion gör att de kan få speljobb runt om i landet och kanske även utanför. Vilket är jättebra. Ta Nordman tex, vad ofta de spelar honom på radion.
Men sen. Eurovision vad ger det egentligen?
Personligen tycker jag nu, tillskillnad från det gamla systemet, att det är tråkigt och att det är dålig musik. Detta är ju oerhört subjektivt bedömt men dock är fallet så. Det är så många länder med en annorlunda musiksmak än det vi generellt har. Inte bättre eller sämre utan endast annorlunda. Men det är väl ändå kul att så många länder nu får vara med? Visst är det rättvist och roligt att de får vara med men de facto är själva programmet tråkigt. Och jag vet inte hur det ska göras bättre. 25 bidrag. Det är många bidrag. 20 låtar som inte är bra och som man inte förstår, det är många tråkiga låtar.
Sen till den ekonomiska biten. Nu var väl Perelli och hennes skivbolag överdrivet inställda på att köpa sig till en vinst men ändå. Det är självförvållat att de åkte runt och promotade i många deltagar länder innan för att vinna röster. Det var frivilligt att dela ut gratis cd skivor under finalveckan. Kanske gjorde just denna oerhört aktiva insats för att vinna att de stöp på mållinjen. Kanske vill vi höra låten i final, kanske ska den överaska och inte vara sönderspelad. För mig är just det Melodifestival och Eurovision, att man hör en ny låt och faller man direkt för den så är den bra. Kanske är det så. Men ändå, de förlorade mycket pengar på att delta, de förlorade på att vinna. Perelli förlorade själv egna satsade pengar och skivbolaget förlorade mycket. Låten har spelats på svenska radiokanaler sen den dag de vann. Så för deras del måste det ha varit ekonomiskt bättre att stoppa där, i Sverige. De toppade, de var skitbra och de var önskade. Detta genererade pengar. Men inte själva deltagandet i Eurovision. Och då måste det väl ändå vara något fel. Vi har ingen större chans att någonsin vinna Eurovision som det verkar. Jag är ingen dålig förlorare utan bara ärlig. Vi ligger för långt ifrån i musiksmak. Och varför ska vi då delta? Det kanske räcker med våra 4 finalomgångar här hemma..
Det är frivilligt att titta givetsvis, det är bara att trycka på knappen. Men man måste även våga tänka i nya banor, Eurovision är inte längre någon helig ko. Vi gör bra musik, vi är förbaskat duktiga på detta i vårt lilla land och det ska vi vara stolta för , och arbeta utifrån det och inte jämföra oss med musik som vi har svårt att förstå.
Och vad det gäller Charlotte Perelli, så får hon vara hur nedbantad eller fixad som helst, hon gjorde ett riktigt tappert försök att vinna, både i Sverige och senare i Belgrad. Hon var proffsig och uppträdde proffessionellt. Med 2 småbarn hemma och ändå gjorde hon denna helsatsning och det ska hon ha en eloge för. Sjunga kan hon också. Jag är stolt för hennes insats.
Hur hon ser ut är ett mindre problem....

Inga kommentarer: