söndag 28 september 2008

Lycka..

är inte så ofta förekommande just nu i mitt liv. Jag är glad och lycklig för delar av det, tacksam och uppskattar dessa delar mycket. Men den där lyckan som bara griper tag i en...händer eller har inte hänt så ofta det sista. Men idag hände det, 2 ggr.
Det ena var att jag fick hem yngste sonen, det är min vecka som ligger framför oss. Och det första den här lille killen säger till mig är -Tack för att du kom och spelade fotboll igår på föräldrarmatchen. Du förstår inte mamma, hur glad och stolt jag var att bägge mina föräldrar var med.
Samtidigt som jag fick svälja över det tragiska i det hela och undrade (för tiotusende gången) hur mycket behöver inte denna lille utstå pga sina föräldrar? så blev jag så lycklig över att jag hade varit där OCH att min son har vett att uppskatta en så sak. Att han kan känna.... Mycket stolt och glad är jag över det.
Det andra handlade om min dotter och ena hästen. Vi har haft en hoppträningshelg, en kille som kommer en helg i månaden och har träning lördag kväll och söndag förmiddag. Denna kille har en genuin förmåga att vara en bra tränare och att verkligen se ekipaget, han kan framföra kritik men har alltid något positivt att säga till varje ryttare och om varje häst.
Han öste beröm över min dotter och sa att hästen har "potential", att hon har kapacitet.
Sen satt en annan kille på läktaren både igår och idag och han sa samma sak. Att hästen, visserligen har en del kvar i själva ridningen, men bara det blir ordning på det så kan hon komma långt. Och han sa även att min dotter var duktig och satt stilla, hade taktkänsla och var kylig mot hindren .
Att min dotter är duktig är alltid roligt att höra men det är inte ofta jag hört det om hästen.
Aldrig faktiskt, under de tre åren vi haft henne. Folk har mest beklagat oss för att vi haft oturen att springa på just henne. Det har det varit så mycket strul och problem så vi varit på väg att sälja henne några gånger, men jag har backat för jag har, underligt nog, alltid trott på henne. Vi har haft så många gräl om denna hästen , men nu har det släppt. Nu är hon ridbar och har kapacitet:) Plötsligt händer det. Och min dotter som velat sälja henne var och varannan vecka vill nu behålla henne. Jag ska oxå säga att jobbet med henne har dotterna gjort på hästryggen, inte jag. Jag har bara kämpat på från marken. Därav kanske fördelningen på rösterna sälja eller behåll :)
Det gör mig glad ända in i hjärtat att höra detta positiva, både för hästens och för min dotters skull. Problemen är inte över, hon kommer att fortsätta ställa till rabalder men det blir längre mellan gångerna och däremellan är hon faktiskt ganska så normal.
Bara snäppet klyftigare, mer observant och på sin vakt än de flesta andra.... Och som jag skrivit innan, hon har ett extra liv och klarar sig från de mest otroliga situationer. Hon går även att lasta i transport nu. Det har tagit sin tid.
När vi köpte henne för tre år sedan gick hon rätt in i vagnen. Sen var vi iväg 2 ggr, inga problem men sen dess har hon bara vägrat. Ställt sig upp på bakbenen och dragit till så man tappat greppet och sen har hon gett sig iväg. Hur många ggr som helst.
Men nu fungerar det, en lycka i sig.
På det stora hela har det varit en bra helg. Hyrde videofilmer igår, 3 st varav den ena var Morgan Pålsson, reportern, den var ganska kul. Vissa bitar iaf. De två andra har vi kvar att kika på, det är Jane Austens dagbok och En bit av mitt hjärta med Persbrant och Endre. 3 filmer för 120 kr i en vecka, ett nytt koncept i vår videobutik.

Ny vecka och nya möjlighetern på börsen väntar. Swedbank går upp, förstår inte detta. Ibland reagerar kurserna på rykten och ibland inte alls. Den borde ju sjunka tycker man. Ncc som får nya order borde öka, men icke. Denna vecka hoppas jag mest på SSAB. Men blir det bara ökningar så är jag nöjd.

2 kommentarer:

Per Penning sa...

När barnen säger så till en så kan man ju inte bli lyckligare!! :)

Ekonomisk fighter sa...

perpenning: Nej visst är det så..
Man får memorera och plocka fram ögonblicket vid sämre tillfällen.