tisdag 26 februari 2008

Ännu en morgon

i grått väder, regn och motvind...
Började dagen i harmoni men efter 30 min kom dottern upp och vi rök ihop på en microdelssekund. Vi avslutade kvällen igår som osams så det kanske inte var helt otippat. Vi bråkade igår om att 1/ Hon satt vid datorn och chattade frenetiskt och klockan var över 22.00, hon var skittrött och ögonen gick i kors.
2/ Hon säger att hon ska jobba imorgon kväll(idag) och att hon behöver bilen. Eftersom lillebror krockat med den vill jag inte att hon ska köra den, blinkisen funkar inte på vänster och jag förutsätter att hon inte enbart svänger höger när hon åker in till stan.

Hon " Men du vet ju att jag jobbar varannan onsdag" Jag fruktansvärt irriterad " Nej, jag har för fn lite annat att tänka på. "
Till saken hör att jag för första gången på evigheter var hos en kompis igårkväll och kom hem kl 21.00. När jag kommer hem står hon i stallet och jag går dit, hon säger då att det inte finns något hö inkört. Höet ligger i plastbalar som väger ton och MÅSTE köras in med traktor och traktorn måste köras av min sambo OCH lånas av grannen..... Men dottern hade inte informerat sambon och min svägerska som oxå har hästar i stallet och som tagit det sista höet hade inte heller sagt till honom. Så jag fick informera honom om att hon måste lämna stugvärmen och gå ut i ösregnet, upp 300 m till grannen, knacka på och be om att låna traktorn för att slutligen köra in åbäket till höbal. Detta gjorde mig irriterad i sig för det är alltid samma sak, JAG måste alltid säga till. Dagen innan när jag var i höladan fanns det så så det räckte tills på torsdag så jag sa inget då. Så har tydligen höet varit dåligt och fått slängas...

Sambon blev irriterad av att behöva ge sig iväg och muttrade nåt om att "säga till i tid" och det gjorde mig ännu mer arg för han kan ju informera sin syster om det med. Jag behöver inte alltid vara spindeln i nätet...
Så då behövede flickan en bil till jobbet. Hon skulle åka in till skolan, sluta halvett, åka tillbaka 2.5 mil hem och sen in igen. Då sa jag att är det så lönsamt att jobba 5 tim för 70 spänn och lägga bensin för 5 mil på det. HON VANSINNIG, sätter sig åter vid datorn som är utanför mitt rum. Jag försöker sova och hör ett frenetiskt knappande utanför. Det slutar med att jag upp som ett ilsket vildsvin " STÄNG AV DATOR NU FATTAR DU TRÖGT ELLER!!!!!"
Begåvad sak att säga av en trebarnsmor som passerat 40.....Men jag var så jävla irriterad... Det rann över helt enkelt. Så i morse tänkte jag "Ny dag, Nya möjligheter... Så när hon dök upp på morgonen så sa jag lite käckt " Godmorgon, är du redan uppe?"
Hon surt "som du ser"...
Så sa jag att" jag tycker du stannar i stan efter skolan och tar bussen hem, så ställer jag bilen vid busshållsplatsen så du kan köra hem", fortfarande vänligt. Hon bara "Jag fattar inte vad fan du vill, betala bussen åt mig då"
"Vadå har du inga pengar?"
"Jo men du ger ju pengar till bror HELA TIDEN"
OCH det gör jag inte, han har bott snart en månad hos oss och en gång har han fått 100 kr till bussen.
Och med tanke på att jag betalar 2000-2500 kr per månad för hennes hästar tyckte jag det var ett jävligt dåligt påhopp och jag vill inte betala 75 kr i bensin för att hon ska åka och jobba några timmar, tycker hon kan åka buss då. Till saken hör att när hon arbetar varannan helg får hon ha bilen. Och jag gör vad jag kan för att spara bensinpengar, åker tåg osv. Känns som att det är så mycket hon och hon, hennes skola, hennes bal och balklänning, hästarna ...Jag har 2 barn till och jag har mig själv oxå. Är jag för hård? Fightas med dåligt samvete hela tiden när det gäller henne. Och jag lägger 1-2 timmar varje dag på hästarna, jag tycker att detta är roligt men jag hade inte haft häst för egen räkning om inte hon varit intresserad.
Oj oj vad gnälligt det blev men jag ska inte låta detta ta ner mig, hon har svinmycket i skolan och går på knäna så jag förklarar lite av hennes beteende med det.... Bara skolan, balen och studenten är över så ska jag förändra lite sen, jag måste bara orka fram till juni.....

2 kommentarer:

Per Penning sa...

Du är bara människa. Och det låter rätt otacksamt från dottern, tycker jag. Själv hade jag blivit tokig om jag blev bemött så.

Ekonomisk fighter sa...

Per Penning: Tack, jag blir tokig emellanåt, att vara tonårsförälder är jobbigt men att vara frånskild tonårsförälder är snäppet värre...
Men som sagt jag tror hon blir bättre efter studenten hon är pressad nu, och hon är inte riktigt kontant med sin far (inte hon heller)så jag tror att jag får ta allt....