fredag 14 mars 2008

Frysta barn och griljerade tallkottar

Idag är en sån dag när jag känner att jag är på väg att ge upp, det var längesen jag kände så. Med att ge upp menar jag min ekonomiska strategi. Det känns som om andra jag möter i min vardag klarar sig så mycket bättre än jag rent ekonomisk och de kan ändå spendera, äta ute ofta, resa osv. Detta är REN OCH SKÄR SJÄLVÖMKAN, mycket medveten om detta, men känslan är min och den är här och därför måste jag ta tag i det.
Har känt mig depp hela veckan men det har inte blivit bättre utan snarare sämre. Anledningen är en grav kollision i en av mina nära relationer, kollissionen inkluderar mycket känslor, samvete skuld och pengar. Det är det första. Sen har veckan varit stökig och inte följt sin vanliga lunk, stökigt värre på jobbet och det känns som om jag inte får nånting gjort. Jag blir splittrad av personliga tankar. Jag hade bestämt att gå ut och käka med gamla kollegor en dag, eftersom jag gör det så sällan så såg jag fram emot det. Då tänker jag att okey, 75 kr för en asiatisk buffe är helt klart värt och det unnar jag mig denna veckan. Så glömmer jag matlådan dagen före detta, så jag var tvungen att äta ute. Och denna dagen kände jag mig så depp så depp, så jag gjorde något jag aldrig gör annars : Går ensam till en pizzeria, beställer en mega kebab pizza och ser fram emot att äta denna i min ensamhet och läsa Charlie Söderberg. Pizzerian är nästan tom, jag slår mig ner med min fettmåltid och lyfter blicken, då sitter en kollega vid ett bord rakt över, oxå med pizza och bok. En sån där kollega ni vet som är trevlig men jag känner honom inte så det är bara pinsamt att träffas... Skämdes som en hund av någon anledning, vet inte om jag omedvetet vill göra sken av att jag alltid har kamrater och aldrig behöver käka ensam och att om jag äter-så äter jag aldrig pizza. Fast han gjorde samma sak.
Efter det att han gått och jag smällt i mig minsta smul av jättepizzan, gör jag något annat jag aldrig gör, styr stegen mot godisbutiken och köper en gigantisk godispåse. Så jag smällde 25 kr på godis och 65 kr på pizza och fick i mig kanske 2500 kalorier eller 66 points eller ett Gi värde som får Anna Skipper att gråta, detta bara för att jag glömde matlådan.
Sen åt jag lunch ute igår som var planerat.
Så idag när jag stressat ska hämta matlådan i kylen innan jag ska till jobbet, så är denna BORTA, någon av alla ungdomar i huset har tagit denna...
Så idag var jag tvungen att äta ute igen, nej inte tvungen jag kunde köpt nåt billigt i affären men de renoverar fika rummet på jobbet så det är inte så kul att sitta där själv , alla andra käkade ute. Så skulle jag då gå och äta med en anonym kollega, ni vet en sån snäll och vänlig som man aldrig egentligen pratar med. Så gick vi till ett italienskt fik och jag beställde nån grillad macka med mozzarella-59 kr. Så börjar den väna kollegan berätta om sitt liv och det var så synd om henne så jag bjöd på en Latte, och köpte en till mig själv-60 kronor till.
Jag vill kunna göra sånt, någon enda gång. Men snåltarmen svider för nu är jag övertrasserad mot kontot för" övrigt", flera gånger om.
Och detta hade räckt bra, men det är den 14e idag, endast den 14e... och lördag -söndag ska vi på hockeycup och bo på vandrarhem, jag sambon och lillkillen. Jag betalar bensin och vandrar hem eftersom det är mitt barn och sambon följer med mig...
JAG KOMMER JU FÖR FAN ALDRIG IKAPP!!!!
Jag vill ha pengar till sånt här men det går ju inte, det är alltid en fallfärdig garderob som måste förnyas eller en bil som ska lagas, eller en cup som ska betalas, eller en häst som behöver vetrinär. Hur i hela friden klarade jag mig när jag var arbetslös och hade 9600 i A-kassa. Detta gör mig så ledsen för jag måste vara helt jävla värdelös på att lägga budget och att hålla budget.
Det jag köpt fonder för är sparade pengar, garderoben "lånar" jag av mig själv. Min vinst från bostadsrätten ska inte användas till att leva för, endast placeras och sparas.
Jag är ju för tusan sambo nu, VAR ÄR ÖVERSKOTTET.
Vill lägga ner allt och komma på fötter, ställa av bil, frysa in hästar, barn och annat som kostar pengar, leva på nudlar och tallkottar, gå eller cykla 5 mil tur och retur till jobbet, samtidigt som jag där ska göra en kometkarriär och öka på lönen med 5-6000 kronor i månaden. Genom detta skulle jag kunna spara 10 000 kr i månaden så nån gång frampå höstkanten har jag kommit ikapp och då kan jag köpa tågkort och tina upp barnen....

4 kommentarer:

Finanskvinnan sa...

Tappa inte sugen nu... Finns det inget du kan ändra? Be barnen att inte ta hem kompisar som äter upp all mat? Sälja en häst?

Ekonomisk fighter sa...

Finanskvinnan: Tack snälla goa, det var huvudet rätt på spiken, en häst måste bort och jag jobbar för att få den i form så den går att sälja. Har även haft en dust med x:et om barnen. Uppgörelsen är ett barn hos mig, ett hos honom mesta tiden och ett barn varannan vecka. Men sen 6 veckor har jag 2 barn heltid och en varannan vecka. Har gärna det men han måste då betala lite grann....

Per Penning sa...

Ja, sälj hästarna så blir du säkert rik. De äter ju en massa havre o grejor, och sen blir de sjuka och ska till veterinären och så ska de skos och donas med. ;)

Skämt åsido, hästakusar kan aldrig vara en billig hobby?

Ekonomisk fighter sa...

perpenning: Jovisst är det så men hästarna har varit till stor del en "aktiv utgift" som Söderberg skriver, vi har haft mycket nöje och fått energi av dem. Det sista har det dock mer varit en passiv och jobbig utgift. Jag ska lösa problemen men det görs tyvärr inte i en handvändning. Ridning är jämte hockeyn den dyraste aktiviteten, att dessutom ha en häst är dyrare. Det kostar mellan 2500-3000 kr i månaden att hyra in och driva en häst, nu har jag stall hemma och betalar samma för 2.