tisdag 1 april 2008

Hälsning från fjällen...

Solen skiner och himmelen är knallblå, och idag har jag åkt skidor så låren darrar, underbart.
Jag är ingen hejare på skidor men håller till i barnbacken med knapplift. Jag och yngste sonen är ett bra team där, de andra i familjen åker betydligt tuffare backar. Men det är så mycket annat än skidåkning som är mysigt i fjällen, 2 kvällar har vi varit på en pub och kollat hockey och idag var vi på after ski. Imorgon ska sambon och jag ta en scotersafari.. Hoppas det blir lika fint väder men de har sagt att det ska bli riktigt skitväder.
Vi har inget trådlöst internet i stugan utan jag får stjäla lite tid i receptionen. Passade på att kolla börsen. Ncc gick igår ner till 169 kr vilket innebär att min köporder på de sista 100 aktierna borde gått igenom på 171. Och idag, nyss stod aktien i 172 kronor. Rnb har för första gången på länge även den gått upp med 2.30 och Ericsson med ca 40 öre, vad kul tycker jag.
Tänk att man kan vara på semester och koppla av och så sköter affärerna sig själv :) Skämt åsido, det är faktiskt så det känns lite grann, vistelsen blir ju mer angenäm på det viset men hade allt vänt ner hade jag stängt av de känslorna denna veckan.

Hur mysigt än fjällen är måste man vara utrustad med bra tålamod:
Dag 1: dotter och son ska hyra delar av skidutrustningen, kommer ner i skidbutiken och det vimlar av folk, flera tusen kändes det som så vi beslöt att åka ner i byn. Där det var minst lika mycket folk. Att prova ut pjäxor var inte lätt, sonen har storlek 35 men fick inte i fötterna i ens 38or, svetten lackade och överallt ramlade stavar och skidor, tills vi kom på att böja ut plösen lite, då gick 38or bra.
Dottern superirriterad för de pjäxor hon lyckades hitta, 38or var de enda som passade till sonens lånade skidor... så hon fick börja prova om....
Jag var nära ett hysteriskt utbrott innan deras utrustningar var klara, och då hade ändå sambon hjälp till. Jag vill aldrig arbeta på en skiduthyrning. Varmt, och gnälliga barn överallt, pjäxor skidor och stavar till förbannelse och sen försöka ställa in skidor med skruvmejsel..
Nej tack jag trivs bra på kontor. Sen var det dags för lift kort vilket tar en evig tid om man ska tråckla ihop en ekonomisk fördelaktig eller mest fördelaktig lösning. Sen klockan 13.00 kunde de börja åka. Eftet 1 åk var vi alla hungriga... och de stängde 16.30..
Då hade ändå inte jag tagit tag i mitt liftkort och skidhyra.
Dag 2: samma sak men det gällde bara mig. Jag skulle hyra pjäxor bara för dagen och hade lånade skidor, då skrattar killen i shopen och säger att det är junior skidor, de skulle bli för fladdriga för mig .
Jag - Men jag ska bara åka ett par timmar, det går bra....
Han - Nehej du här tar jag nog och hyr ut ett par skidor iaf, du får 10% rabatt.....
Men då blev jag förbannad, vem tror de att de är, vill jag bara ha pjäxor så ska väl han skita i om jag får fladdriga skidor eller inte. Jag ska bara åka en eftermiddag. Han var inte van att en okunnig sa emot, det märkte jag så han tystnade tvärt.
Så till slut fick jag ordning på sakerna och ville gå en bit upp i backen för att prova försiktigt ner. Då säger sonen att han skulle åka upp en gång själv, det var ju inget konstigt. Jag stretade på för att komma upp en bit, bakhalt som tusan och så åkte jag ner, allt väl. Många blickar får man när man går upp för backen med skidor.
Jag tog av skidorna och gick upp en bit och åkte ner, allt väl- Men vid det här laget borde sonen kommit ner. Jag väntade och väntade, vågade inte åka upp första gången själv. Ingen son. Jag höll noga koll på liftkön och de som stod där, såg dem åka upp- och komma ner ingen son. Ingen som låg i backen. Jag fick fullständig panik och ringde efter dotter och sambo som åkte upp samma väg som han hade kommit. De kom ner igen-ingen son. Nu var jag beredd att kalla in fjällbevakningen, eller vad det heter. Vad tusan kan hända i en backe där man ser allt. De åkte upp igen och skulle ta varsin sida för att se om han åkt ur backen. Och mycket riktigt, där satt han bredvid ett träd och kom inte upp, varje gång han försökte ställa sig så gled han mer ner mot skogen.
Mina nerver...Det är tur att jag inte är oftare på skidsmester.
Slutet gott allting gott, vi fick ett par härliga timmar i backen iallafall.

Inga kommentarer: